Låt prestationsångesten flyga och fara
Är du en prestationsmänniska? Känns det som att du alltid måste leva upp till dina egna och andras förväntningar? Kanske tar du på dig extra arbete för att vara duktig eller klämmer in alla ingredienser till ett "perfekt liv" trots att schemat redan är fullt. Att vara driven av prestationsångest gör det extremt svårt att känna sig nöjd och tacksam. Och vi duger aldrig som vi är. Måste alltid bli bättre.
Jag har det senaste året börjat bli medveten om min egen prestationsångest. Prestationsångest i kombination med att jag är en ganska svart-vit person när det gäller hur jag gör saker. Jag tycker inte om att göra saker halvdant, antingen helhjärtat eller inte alls. Att gå in helhjärtat i projekt tycker jag egentlige är en väldigt fin egenskap men när prestationsångesten smyger sig på suger den ur glädjen ur allt. Prestationsångesten får oss att glömma bort att vara tacksamma för det vi har idag.
Släpp prestationsångesten och låt det du jobbar för komma naturligt. Känn tacksamhet för det du har och lev livet med glädje! Glädje är dessutom en känsla där vi utvecklas enormt! Om du tar dig an en uppgift med genuin nyfikenhet kommer du växa med den. Går du däremot in med inställningen att nu måste du leverera så kommer prestationsångesten att äta upp dig.
Du behöver inte vara bäst på allt hela tiden, du skulle aldrig kräva det av någon annan å varför kräva det av sig själv? Var din egen bästa vän, du ska ändå leva hela livet med dig själv!

Always be kind
Bloggen har legat nere sen 2015, men jag har alltid tyckt om att skriva så nu tar jag upp det igen. Att skriva är ett kreativt sätt att uttrycka sig på och ett bra verktyg att samla sina tankar.
Våga starta om
Livet har vänt på flera sätt sen sommaren 2015. Relationer, boende, jobb... allt har vänts om och ändrats. Nu har jag äntligen landat i min egen lägenhet och på något sätt är det som om livet kommer ikapp mig nu. Att bryta upp och starta om tar på krafterna. Så länge förändringen pågått har jag varit full med energi som om någon slags överlevnadsmekanism tog över och drev mig framåt som en ångvält, men nu när jag landat sköljer verkligheten över mig som en tsunami. Det är en hänsynslös våg av trötthet som välter över mig och suger ut all energi.
Även om jag just nu känner mig trött så vet jag att detta är en brytpunkt. Nu behöver jag landa och ge mig själv lite andrum. Jag lär känna mig själv igen, letar upp min kreativa sida jag hade som barn. Kommer ihåg den sprudlande tonårstjejen som var jag och känner en nyfikenhet på livet. Visst, Sara 25 år är inte som jag hade föreställt mig henne, men alla dörrar är öppna för något mycket bättre!
Personlig utveckling
Det senaste året har jag tänkt på det här med personlig utveckling. För mig innebär personlig utveckling att lära känna sig själv, identifiera sina styrkor och svagheter för att bli en bättre person. Vad är då en bra person? För mig betyder det en att vara sann mot sig själv och behandla sin omgivning med förståelse och respekt.
"Be kind, always. Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about"
Jag har alltid haft en liten jävel på axeln. Som berättar för mig att jag inte kan, att jag inte duger som jag är. Men under året har jag insett att jag visst kan, och att jag absolut duger som jag är. Det finns bara en person som är jag och jag är faktiskt helt fantastisk. När jag är jag är det en rolig, cool och charmig tjej som möter världen. Att skaka av mig jäveln på axeln och inse att jag är fri är skönt. För livet är nu och vi lever i upplevelsen av våra tankar. Om vi tänker att världen är trist och att en inte duger, då kommer det bli sant! Föreställ dig att du är en projektor, det som kommer inifrån kommer visa sig på utsidan. En positiv och äkta insida ger energi som speglar av sig på omgivningen. Du skapar ditt liv, du skapar din omivning och du duger fint!
Sommar!
Det märks inte så mycket på vädret men det är sommar. Och det har hänt massor de senaste veckorna!
I början på juni åkte hela familjen ner till Skåne för att fira mina kusiners student, därefter åkte vi direkt upp till Stokholm och Sommarlägret. Det är flera år sedan jag sist var med på lägret och det var riktigt roligt. Mycket tillbakablickar från shihanernas tid i Japan och mycket fokus på det gamla poängsystemet i kumite. Jag är helt värdelös på wkf fighting men det var kul att prova på i en helg.
Efter sommarlägret hade jag ett par nätter hemma och jobbade mina sista dagar på Fysiken. Jag har haft världens bästa jobb där men då de inte kunde erbjuda mig mer än 20% var jag tvungen att söka mig vidare. Efter avtackningen körde jag upp till Motala för att jobba med mitt andra jobb (marknadsför cykelhandskar). Vi var på plats på Vätternrundan och spenderade ca 35 timmar i säljtältet under två dagar. Sedan hem igen på lördagen.
När jag kom hem var det dags att göra sig fin för GKK:s 50:års fest! För er som inte var där, det var en toppenkväll. Misa inte nästa fest!
I måndags började jag mitt nya jobb. En heltidstjänst där jag får jobba med kommunikation och marknadsföring och det känns spännande. Kontoret ligger i Sisjön så det finns bra möjligheter att få till träningspass genom att springa dit på morgonen osv. Min ambition är att det kommer gå att kombinera det bra med träning och jobb och få tid till bägge.

Vilken löparfest!
Wow vilken stämmning varvet bjöd på igår! De första fem kilometrarna bara flög förbi men tjo och stim längs med banan. Sen njöt man av den fina utsikten över Älvsborgsbron (vinkade såklart ner till GKK) och sen var det fest hela vägen när man kom tillbaka upp mot Avenyn. Efter en mil började det kännas lite i höfterna och efter 15 km började benen bli lite stumma men konditionsmässigt var det skönt att springa hela vägen.
Idag är höfterna stela men benen känns i övrigt rätt fräscha. Kommer definitivt försöka springa nästa år igen. Då ska jag nog löpa lite fler långa sträckor på asfalt så benen vänjer sig. Kanske sätta upp en måltid? Igår var mitt enda mål att komma runt och göra ett lopp som kändes skönt hela vägen och det gjorde det. Sprang på ett väldigt lugnt tempo, ca 5.50 per kilometer. Trodde aldrig jag skulle njuta av löpning som igår. Att Måns sen avslutade dagen med att vinna Eurovision var en finfin bonus på en grym dag :)

Göteborgsvarvet!
Som aktiv göteborgare är Göteborgsvarvet något man bara måste göra i alla fall en gång i livet. Så idag springer jag för första gången, ska bli riktigt roligt! Har löptränat ganska mycket så det borde inte vara några problem att ta mig runt, sen får tiden bli vad den blir.
För er som inte bor i Göteborg och vill kolla på lite karate idag kan jag tipsa om All japan som man kan kolla på här: http://fullcontact-karate.jp/2ndjfko/ till höger på sidan finns en spellista med alla fighter hittils.

Oki Kodomo Open 2015
I helgen fick jag vara med i coachteamet för GKK's fighters på Oki Kodomo Open. Från klubben hade vi nio deltagare i klasserna barn till junior så det var fullt ös hela dagen.
Jag fick äran att coacha två superduktiga tjejer som ställde upp i barnklassen. Då barnen tävlar i lätt kontakt och bara får poäng för sparkar mot huvudet hade vi taktiken att börja sparka chudan för att sedan jobba högre. Båda tjejerna följde taktiken galant och visade en riktig fighting spirit under alla sina matcher. Jag var så imponerad av att dem gick upp på mattan och fightades med riktigt hög kvalitet och härlig attityd! Dessutom hade dem sinnesnärvaro att lyssna på mig som coach vid flera tillfällen, wow! Jag fick även coacha ett gäng härliga killar i ungdomsklassen, även här var det hög kvalitet på fightingen och alla visade spirit. Även killarna jobbade tekniskt och med grym attityd. Det blev flera starka matcher och det resulterade i medaljer för både barn och ungdom!
Jag blev imponerad och inspirerad av barnens insats under tävlingen, hoppas att jag ska få fler tillfällen att se dem utvecklas.

RM 2015
Igår var det dags för årets individuella Riksmästerskap för kumite och kata. Det har varit väldigt få damer anmälda i år i alla viktklasser och ett tag var det tveksamt om jag ens skulle ha någon att möta. Jag hoppas att det vänder i framtiden. Det blev ändå två matcher för min del i till slut.
Eftersom vi bara var tre i tungvikten antog jag att vi skulle få fightas ganska sent på dagen i samband med finalerna. Men arrangören bestämde att man skulle köra igenom våra matcher tidigt och snabbt (alla på raken) vilket gjorde att det inte fanns någon tid för uppvärmning. Pulsen fick en riktig chockhöjning och fightingen blev det som sitter på rutin. Resultatet blev i alla fall ett guld och domarnas pris vilket jag blev jätteglad över! :)
Fredrik kammade hem guld i herranas tungvikt och tamashewari-priset, så fyra fina pokaler fick vi med oss hem till den lilla lägenheten i Göteborg.


En bra start på dagen
Att börja dagen i yoga-salen kan vara det absolut skönaste sättet att komma igång på morgonen. Visst det suger lite i kroppen att gå upp ur sängen för att vara på plats kl 07.00 men det är så värt det! Lugnet i salen när morgontrötta kroppar väcks i solhälsningar och den mjuka, avslappnade känslan när man går därifrån är fantastiskt att uppleva.
Jag prioriterade bort yogan i min EM uppladdning i vår, men nästa gång kommer jag försöka vara med konsekvent med yogan. Det räcker med två pass för att mina tunga släggor till ben skall förvandlas till snärtiga piskor när jag sparkar. För mig hjälper yogan att lossa upp spänningar i höft, rygg och ben vilket gör det möjligt att sparka snabbt och avslappnat på karaten.
Nu på förmiddagen har jag suttit och jobbat med GripGrab, lite pill på hemsidan som behövde fixas. Snart ska jag åka väg till mamma, hon skall hjälpa mig att lossa lite envisa spänningar jag haft i vaderna under en längre tid. Kanske blir det en lunch på det också :)

Kyokushin Union EM
Idag har Kyokushin Union (en annan organisation) sitt EM i Tyskland. Om ni inte har något för er föreslår jag att ni kikar in streamen här: https://m.youtube.com/watch?v=KocB0SZaY38 och här: https://m.youtube.com/watch?v=YnewEfAJlzM
Själv ska jag snart bege mig till Fysiken Klätterlabbet och köra lite topprep. Det är kul att komma iväg och göra något annat ibland. :)
Grundträning
Efter en lång intensiv uppladdning tycker jag att det är ganska skönt att gå in i gymmet och jobba på grunderna igen. Jag har satt upp en del styrkemål i år som jag har tid att jobba på nu. Det blir tunga baslyft som knäböj, marklyft, bänkpress, chins och militärpress, helkroppsövningar med skivstång som är helt oslagbara enligt mig om man vill bli STARK.
Kommer bygga på grundkonditionen nu genom lågintensiv löpning. Vid löpning på lägre puls bildas nya kapilärer i ben och armar. Nya kapilärer innebär att kroppens system för att syresätta sig utvecklas, till skillnad när man tränar högintensivt, då det främst är hjärta och lungor som blir starkare. Jag går alltså från att träna motorn till att utveckla och förbättra hela systemet. Ska bli spännande och se resultaten av detta.
Fick dessutom veta att det inte blir jobb i Köpenhamn i maj vilket betyder att jag kommer kunna vara med på RM. Det är några veckor dit så jag kommer lägga in några högintensiva pass för att behålla formen från EM. RM är en kul tävling att vara med på, kul att se alla svenska fighters och det brukar bli en social tävling :)
Här kan ni se fulla resultat från EM: https://nadin4eblog.wordpress.com/2015/04/18/european-championship-2015-results-2nd-day/
EM 2015
Årets EM är över och jag har lite blandade känslor efter helgen. Jag fick möta Nora Vaznelyte från Litauen, en lång tjej som utmärker sig med sina hårda slagserier. Strategin blev att förstöra hennes flow och jobba mina explosiva kombinationer med mycket low-kicks. Nora öppnade precis som jag hade förväntat mig men slagen var inte värre än att jag kunde stå emot. Mina tekniker satt och jag kunde tvinga henne att flytta sig bakåt hela tiden. Både första och andra ronden dömde alla domarna lika så det gick till vågen vilket resulterade i en sista förlängning. Även här fick jag driv på henne med mina knän men det sista 20 sekunderna ökade hon upp intensiteten ytterligare, något som jag inte kunde matcha och domarana valde att ge henne vinsten.
Extremt surt eftersom jag flera gånger kände att jag "hade" henne, men samtidigt gjorde jag mitt bästa så jag kan inte vara besviken på mig själv. Det som hindrade mig från att vinna matchen var framförallt ett mentalt spel som pågick i mitt huvud, och jag kommer fokusera på hur jag kan vända mina tankar och mitt sätt till min fördel i framtiden.
För de andra svenskarna var det ett tufft EM, och samtliga herrar fick se sig utslagna efter flrsta omgången. Johanna och Cissi tog sig vidare till kvartsfinal där Cissi sedan tog sig vidare och slutade på tredje plats, grattis!

Landslaget i Rumänien
Glad påsk på er! Hoppas ni har haft en skön helg, kanske på påsklägret i Östersund? Själv har jag och landslaget spenderat helgen i Rumänien där vi haft ett fantastiskt träningsläger tillsammans med några av Europas absolut bästa fighters. Bättre sent än aldrig, här kommer några av mina reflektioner från helgen :)
Vi kom fram på fredag kväll. Resan tog nästan 12 timmar och transporten från flygplatsen släppte av oss utanför dojon där vi körde ett fys/sparringpass. Jag har sett bilder på deras dojo innan och den är riktigt cool! Den se ut som en bunker och det var svettigt där i källaren med många fighters och lite luft.

På lördagen hade vi två pass inplanerade. Jag var nog inte den enda som var seg i kroppen på förmiddagen så hela första timmen ägnades åt uppvärmning! Resten av passet körde vi mycket sparring där vi fick träna sparring på kort, medel och lång distans.
Eftermiddagspasset ägnades åt att träna olika delar av en fight. Jag tycker att det är väldigt intressant hur olika man kan lägga upp sin strategi för de berömda "sista 30" i en rond. Rumänernas strategi var att släppa hårdheten och bara satsa på frekvens, altså jobba snabbt och försöka ta sig framåt. För att lyckas med det så måste man vara avslappnad, annars blir man långsam. Det ÄR jobbigt att matcha någon som ökar tempot, och om den som ökar inte slår särskilt hårt kan det vara svårt att "fatta" att man själv måste öka upp och matcha det snabbare tempot. Utifrån ser ju den som har ökat upp tempot ut att vara starkare och vilja mer och domarna VILL välja en vinnare. Samtidigt som man själv känner att "det här var ju ingen fara, det känns ju inte".

På söndagen körde vi bara ett pass som var något lugnare. Mycket fokus på avslappnade rörelser och att få med hela höften i rörelsen. Under hela helgen fick vi mäta vår puls. Jag är van att träna med pulsklocka och tyckte att det var supersmart av sensei Harris att ta pulsen på gruppen. På så sätt kunde han veta om vi utfört träningsmomentet på rätt sätt och om vi återhämtade oss så som vi skulle.

Efter söndagens pass åkte vi iväg till Rumäniens varma källor och badade. Galet skönt att ligga i 40° vatten med en mör kropp och bara slappna av. Fast vi var tvugna att busa lite också ;)

Överlag blev det en fantastiskt helg med grym träning och gott sällskap. Jag fick en extra kick träningsmotivation de sista veckorna nu inför EM och tar med mig alla strategitips. Dessutom känns det otroligt bra att kunna åka till Rumänien och träna, och känna att man faktiskt är lika bra som dem. Det lugnar mina hjärnspöken och kommer hjälpa min mentala uppladdning.


Fystester på Bosön 2015
I helgen var nästan alla som skall åka på EM och gjorde fystester på Bosön. Förra året var jag minst sagt missnöjd med mina resultat så jag var ganska spänd på att se vad som har hänt med kroppen under året.
Jag vägde in på exakt samma vikt men hade lagt på mig en centimeter i längd, det kan man ju alltid skryta med ;)
Vi genomförde exakt samma tester som förra året för att kunna jämföra resultat. Vi började med vertikala hopp, med och utan skivstång för att testa hur mycket kraft och explosivitet vi kan generera i benen. Sedan gjorde vi ett starttest på cykel där man ser hur uttållig man är. Jag fick bättre tester på samtliga resultat vilket känns skönt med tanke på alla timmar jag har investerat på gymmet.
På lördagen var det dags för coopertest, ett konditionstest där man springer 3000 meter på tid. Det här testet var jag mest nervös för. Förra året när vi sprang var jag inte i form över huvud taget och sprang pinsamt långsamt. Jag har jobbat mycket på konditionen och löponingen och fått väldigt mycket hjälp så därför ville jag absolut se en förbättring. Känslan under testet var helt annorlunda i år! Jag kände mig stark från början och kunde ge allt de sista varven. Med mjölksyra och spykänslor slog jag förra årets tid med nästan 2,5 minut! Så jäkla gött att se resultat av all tid man lägger ner.
Nu är det knappt tre veckor kvar till EM och formen känns bra! Igår körde vi intervaller i trapporna vid skansen krona, ett riktigt mjölksyrepass som känns i benen idag. Nu kommer fokus sakta skifta till att få in en bra känsla i kroppen och ladda mentalt. Men först blir det träningsläger i Rumänien i Påsk! Jag ska försöka blogga ordentligt därifrån :)

Laddar upp inför Bosön
Ouff det är en seg kropp den här damen släpar runt på idag, hårt med nedträning. På fredag och lördag ska vi göra fystester på Bosön så jag passar på att vila upp mig så att jag har klipp i benen till helgen. Imorgon blir det yoga och promenader. Fredrik har dragit på sig en förkylning så jag håller mig borta ;)
En virrig vecka?
Jag vet inte vad som har varit med mig den senaste veckan men jag har varit ovanligt virrig och oorganiserad av någon anledning. Jag som brukar vara ordning och reda med listor och framförhållning har glömt både det ena och det andra i veckan... Jaja nu är det snart ny vecka och nya tag!
Veckan har flutit på bra i övrigt, träningen har gått bra och jag har känt mig stark i kroppen. I torsdags gjorde vi ett kortare coopertest på 2,4 km som förberedelse inför testerna på Bosön nästa helg. Jag sprang på 10.44 vilket är ganska långsamt men jag kände att det finns lite lite mer att ta av. Målet är att springa 3 km under 12 minuter, och med mitt tempo springer jag på 13.30... Jag har blivit snabbare och förbättrat min kondition men det finns fortfarande lite att jobba på ;)
Nu ska jag snart packa ihop mina saker och bege mig till dojon, ett svettigt säckpass står på schemat!
Lunchsparring
Vilken helg det har varit! Med massa sol och riktigt vårväder var det omöjligt att sitta stilla. Lördagen spenderades ute i Billdal med Wic där vi tog en lååång promenad med världens mysigaste pollar. Det var gott att promenera ur förra veckans backintervaller så nu är jag fräsch för att köra på igen.
Just nu sitter jag med min kaffekopp och är lagom mör i kroppen efter dagens lunchsparring. En timme hård fighting i dojon med flera goa träffar i magen och på benen känns... Som jag ser det finns det flera anledningar att träna på att sparras hårt. För det första, och jag vet att jag har sagt det förut, teknikerna blir annorlunda när man kör hårt och för att kunna vara avslappnad och hård samtidigt måste man öva. Jag tycker att jag blir bättre och bättre på detta men fortfarande blir de höga sparkarna för långsamma när jag får tryck på mig (måste kunna slappna av i höften för att de ska bli snabba).
En annan stor fördel med att träna hård sparring är kanske något mer uppenbar, man lär kroppen att ta hårda slag och man blir mer tålig. Om man har tränat upp kroppen att stå emot hårda slag i magen på träning kommer det bli lättare att ta dem på tävling. Det tredje, och det här är verkligen något som jag behöver träna upp, är att kunna kontra och fortsätta fightas samtidigt som man blir slagen på. Det går inte att vänta på att motståndaren ska sluta slå en. Man måste kunna avbryta och kontra. Även om motståndaren inte slår hårt och man känner att det inte är någon fara så ser det ut som att motståndaren är bättre. Trots allt så är det domarna som skall fatta ett beslut utifrån vad de sett under matchen om ingen poäng har satts.

Burma-backen
Å det är hatkärlek den där jäkla långa, branta backen upp mot Kortedala Torg som vi springer i. Upp och ner springer vi, flera gånger. I slutet på backen där det är som brantast exploderar mjölksyran i kroppen, den har liksom smugit sig fram i benen hittils men nu kryper den upp i axlarna och ut i armarna och man vill helst stanna. Det är hatbiten.
Men man fortsätter att springa och pushar igenom mjölksyran och känslan av att lungorna vill sprängas. Man försöker öka farten, det går nästan inte men de sista 20 metrarna där branten avtar lyckas man kräma ur den sista farten man har och benen bränner. Man vänder och joggar ner och känner hur hela kroppen fylls av värme och man hur pulsen går ner. Man känner hur stark man är. Det är kärlek.

Dags att formtoppa!
I helgen kom slutbesked om uttagningen till EM så nu är det dags att toppa formen (jag blev uttagen wohoo). Årets EM går i Warszawa den 17-18 april, så om sex veckor är det dags. Målet är att ta medalj och det kan kännas som ett högt satt mål men jag tror på att sikta högt. Fokus kommer ligga på att toppa konditionen och träna på explosivitet. Den här gången tänker jag försöka lägga in lite hårdare sparring under uppladdningen också, det är lite risky med tanke på skaderisken men det ger otroligt mycket att träna på att sparras hårt. Teknikerna blir anorlunda, timingen, rörligheten och känslan ändras så fort man kör hårt. På mattan är det ingen som kommer ge mig en lätt match så jag kan lika gärna träna på den situationen.

Danmark - Sverige - Danmark - Sverige - Norge
Det har varit mycket resande nu. Efter träningslägret förra helgen i Köpenhamn hade jag två dagar hemma innan det var dags att åka tillbaka till Danmark, jag har nämligen fått ett nytt jobb som marknadsföringsassistent. Företaget jag ska jobba med heter GripGrab och har funnits sedan 2000. Det grundades av tre bröder med ett brinnande intresse för cykel och dem fokuserar på att skapa bra och prisvärda acessoarer för cyklister och löpare. Så i veckan var jag på huvudkontoret utanför Köpenhamn och introducerades för företaget. För mig blir det här det bästa av två världar - sportbranschen och marknadsföring!
Jobbet på GripGrab är en deltid så jag kommer stanna kvar på Fysiken och ha två deltidstjänster det närmaste året. Det kommer passa mig perfekt då jag kan arbeta flexibelt och samtigt ha tid att fokusera på karaten och min egen träning. Det kommer bli ett spännande år :)
Meen innan jag börjar jobba på riktigt har jag smitit iväg till Trysil med familjen för en skidhelg. Jag har inte åkt bräda på 5 år och det är säkert 9 år sedan jag stod på ett par skidor så det första åket var kanske liite okontrollerat men jag kom in i åkningen ganska snabbt sedan. Har till och med klarat av 2 timmar på längdskidor, även om den andra timmen inte direkt var planerad utan snarare en konsekvens av att vi åkte vilse.... Men det är en annan historia ;)

Träningsläger med Valeri Dimitrov
Valeri Dimitrov är en av mina absoluta favorit fighters. Att han har vunnit EM 14 gånger och blivit världsmästare tre gånger är inte ett dåligt bevis på att han är en fighter i en klass för sig. I helgen var han gästinstruktör på det årliga danska kampseminariet och självklart åkte jag dit.
Valeri bygger sina seminarium utifrån deltagarnas frågor. Sedan visar och förklarar han tekniken eller träffpunkten i fråga och kommer sedan på en smart kombination för deltagarna att öva. Det märks att han har lagt väldigt mycket tid på att förstå tekniken och han förkarar på ett enkelt och lättillgängligt sätt. Valeri pratade även om vikten av att inte bara vara bra på en enda sak, att ha en stark teknik kanske fungerar på en eller två tävlingar men sedan kommer ens motståndare att lära sig hur man skall hantera det. Därför menar Valeri att man skall öva på det man är dålig på, för att bli så allsidig som möjligt och kunna variera sin fight.
Jag blev imponerad av sättet Valeri använder sin motståndare för att utveckla sin egen fight, han liksom "känner" den han fightas mot och utnyttjar det till sin egen fördel. Om jag ska jämföra utifrån mig själv så är jag oftast helt fokuserad på vad jag gör under en match, vilka tekniker jag ska göra och hur jag ska röra mig, istället för att analysera vilka möjlighter öppnar sig när min motståndare gör si och så. Använda motståndarens styrkor och svagheter emot henne. Exempelvis om man möter någon som har väldigt snabba sparkar kan man förstöra den styrkan genom att välja ett avstånd där hon inte kan utnyttja sin snabbhet till fulllo.
Vi gick igenom ett gäng tekniker under helgen och jag har skrivit ner allt för att ta med till träningen. Dessutom bjöd helgen på mängder av bra sparring, det är alltid roligt och givande att fightas med nytt folk, tack!
