sarahagge.blogg.se

Vilken helg det har varit! Med massa sol och riktigt vårväder var det omöjligt att sitta stilla. Lördagen spenderades ute i Billdal med Wic där vi tog en lååång promenad med världens mysigaste pollar. Det var gott att promenera ur förra veckans backintervaller så nu är jag fräsch för att köra på igen.

 

Just nu sitter jag med min kaffekopp och är lagom mör i kroppen efter dagens lunchsparring. En timme hård fighting i dojon med flera goa träffar i magen och på benen känns... Som jag ser det finns det flera anledningar att träna på att sparras hårt. För det första, och jag vet att jag har sagt det förut, teknikerna blir annorlunda när man kör hårt och för att kunna vara avslappnad och hård samtidigt måste man öva. Jag tycker att jag blir bättre och bättre på detta men fortfarande blir de höga sparkarna för långsamma när jag får tryck på mig (måste kunna slappna av i höften för att de ska bli snabba).

 

En annan stor fördel med att träna hård sparring är kanske något mer uppenbar, man lär kroppen att ta hårda slag och man blir mer tålig. Om man har tränat upp kroppen att stå emot hårda slag i magen på träning kommer det bli lättare att ta dem på tävling. Det tredje, och det här är verkligen något som jag behöver träna upp, är att kunna kontra och fortsätta fightas samtidigt som man blir slagen på. Det går inte att vänta på att motståndaren ska sluta slå en. Man måste kunna avbryta och kontra. Även om motståndaren inte slår hårt och man känner att det inte är någon fara så ser det ut som att motståndaren är bättre. Trots allt så är det domarna som skall fatta ett beslut utifrån vad de sett under matchen om ingen poäng har satts.