sarahagge.blogg.se

Det blev en kortisonbehandling hos doktorn i fredags. Totalt blev det 7 sprutor, varav 4 på höger sida och 3 på vänster. Sprutorna gjorde inte särskilt ont utan det mest spände till när själva injektionen lades. Nu ett par dagar efteråt är jag lite öm just där sprutorna togs så det är svårt att veta om det har hjälpt än eller inte men jag hoppas det! 

 

Jag har även bokat flygbiljett nu till Litauen! Den 1 september åker jag på förmiddagen med ett byte i Köpenhamn. Jag har pratat med min mentor i Vilnius som verkar supersnäll och hjälpsam och beställt studentkort så jag har tillgång till bibliotek och en del studentrabatter.

 

Jag har ringt och tjatat på vårdcentralen idag vilket resulterade i att en sjuksköterska har ringt runt och pratat runt med läkare hela dagen för min skull. Det resulterade i att min vanliga läkare har fått lära sig hur man lägger kortison i brosket och jag hoppas verkligen att han kan det nu så jag inte får något stick i lungan eller något annat otrevligt ställe...

 

I övrigt har dagen spenderats med städning och en kort löptur nu på kvällen. Srang ca 3 km och efter det körde jag 10 minuter ben i trädgården, skönt! Gör en övning som svider ordentligt i låren, nämligen att sitta med benen rakt utsträcka och lyfta ett ben i taget. Tar ordentligt på framsida lår, testa!

 

 

Igår hade jag äran att hålla träningen i dojon. Det var så skönt att dra på sig gin igen och knyta bältet och känna sig som hemma igen. Passet blev uppvärmning med mycket höft för att sedan springa ut till en liten gräsplan som ligger nära dojon. Där körde vi fighting och kata och det var superskönt i solen. Jag glömde helt bort att ta några bilder men om vi har tur kanske det blir läge på onsdag igen. Nu ska jag göra mig en kopp kaffe för att sedan gå ut och lägga mig i solen. Ikväll blir det akupunktur igen. 

Ibland har man tur. Min kompis Malins mamma är sjukgymnast och har gått med på att försöka hjälpa mig! Jag var hos henne idag och fick akupunktur. Jag har aldrig fått akupunktur innan och det var lite läskigt när hon skulle sätta den första nålen men jag kan inte säga att det gjorde särskilt ont. Totalt fick jag 15 nålar i mig. 14 stycken i bröstkorg, armar och händer samt en i huvudet. Vissa nålar kändes så klart mer än andra, t. ex var nålen som skulle sitta mellan tumme och pekfinger mindre trevlig. När alla nålar var på plats blev jag helt varm och det kändes som att jag brann. Jag fick ligga och vila i 10 minuter, sedan skulle nålarna vridas vilket sved ganska duktig på sina ställen. Då blev jag lika varm igen. Sedan följde ytterligare 10 minuter vila, vridning och sedan vila igen innan nålarna skulle plockas ut. 

 

Jag måste säga att det var en häftig känsla. Det kändes som att kroppen hade fattat eld samtidigt som jag blev lugn som en filbunke. Till slut kändes det som att hela kroppen hade domnat bort och efter behandlingen var jag en aning groggy. Lena som satte nålarna läste mig som en öppen bok. Hon såg direkt all stress som jag har burit på och kände hur den har satt sig som spänningar i min kropp. I morgon ska jag dit igen och prova ultraljud, spännande! Jag hoppas verkligen att det här hjälper men oavsett så är akupunktur en bra behandling mot stress och det behöver jag verkligen bli av med.

Jag gick ner till gymmet igår för att avreagera mig. Körde lite uppvärmning och sedan styrka ben och rumpa. Kände att det inte hjälpte för att lugna ner mig så jag körde ett spinningpass på 45 minuter. Första gången som jag kör spinning på Nordic Wellness och instruktören var riktigt bra. Jag har lite svårt att hänga med på hur man ska växla upp och ner men jag körde järnet och svettades ut alla jobbiga känslor, skönt. Spinning kändes ganska skonsamt för min bröstkorg eftersom man håller överkroppen ganska stilla och även om pulshöjningen är obehaglig för stunden så känns det inte värre idag. Jag försöker analysera och känna efter om sprutorna igår har hjälpt något än men det är svårt att känna skillnad. Just nu ringer jag runt till olika vårdcentraler och letar efter en läkare som kan lägga sprutorna i brosket men det är inte det lättaste, de flesta är på semester.

 

Nu ska jag nog gå ner till gymmet eller gå ut och löpa, har inte bestämt mig men jag behöver komma ut lite! Vi hörs senare =)

Jag var hos läkaren idag för att få mina kortisonsprutor i brosket, trodde jag i alla fall... När jag fick träffa läkaren så visade det sig att nej, han visste inte hur man lägger sprutor i brosket. Jag blev helt paff. Om jag nu har fått en tid för en viss behandling så förväntar jag mig att den läkare jag träffar ska vara kompetent att utföra den. Sedan pratade vi om sjukgymnastik och läkaren sa att jag borde få behandling med någon slags elektropuls-maskin hos sjukgymnast. Vad bra svarar jag varpå han frågar om jag har någon privat sjukvårdsförsäkring, det har jag inte. Det var synd svarar han, utan sådan försäkring kan det dröja ganska länge att få någon tid, särskilt nu när de de flesta är på semester. Dessutom är behandlingsmetoden dyr och ingen sjukgymnast kommer vilja dra fram behandlingsmaskinen för mig som vanlig patient i första hand. Jag trodde att jag skulle börja gråta. Om det nu finns någon behandling att få, varför har jag behövt vara sjukskriven i 6 veckor innan jag får veta det och varför kan inte läkaren hjälpa mig att få en tid? Och varför i hela världen har jag fått tid hos en läkare som inte kan genomföra den behandingen (kortisonsprutor) som jag var där för att få idag? Doktorn märkte nog hur upprörd jag blev för han lade en blandning av kortison och smärtstillande över brosket. Jag är inte intresserad av smärtlindring jag kan stå ut med att det gör ont, jag är intresserad av att läka min skada! Förhoppningsvis bidrar sprutorna till att läka brosket fast jag har precis lika ont nu som innan jag fick dem. Sedan pratade vi om sjukskrivningen. Eftersom att mitt arbete innebär ganska mycket tunga lyft har jag inte kunnat jobba (smärta smärta smärta). Han tyckte dock att det inte var hedersvärt av honom att sjukskriva mig på heltid i två veckor utan skrev ut en vecka heltid och andra veckan halvtid. Det är bara det att på mitt jobb finns det inte några halva pass, antingen jobbar man eller så jobbar man inte. Dessutom är det inte hur länge jag jobbar utan det är varje lyft som räknas för mig. Om jag sliter upp bröstkorgen på nytt för att lyfta ut uteserveringen vad var det för mening med att ens vara sjukskriven från början då? Jag saknar mitt jobb och jag vill verkligen tilbaka men det får inte kosta min hälsa, i slutändan är det jag som ska stå där och lyfta bord inte läkaren. Det är jag som känner hur ont jag har och det är jag som vet vilka påfrestningar jag utsätts för, sedan kan han få prata om vilken heder han vill. När jag kom hem var jag så arg, besviken och ledsen så jag skakade och tårarna rann i timmar..

 

Nu under dagen har jag försökt samla mig och hitta något positivt i det här. Ok det finns en behandling som kanske kan fungera och jag har ett nummer att ringa. Det är mer än jag hade igår och om jag tjatar kanske jag kan lyckas få en tid innan jag åker i höst. Jag fick sprutor utanpå brosket och de kanske kan göra någon nytta. Jag kunde springa i fredags och i lördags utan att förvärra min skada. Jag tror att jag ska gå ut och springa nu igen för att få ordning på tankarna. Allt för mycket känslor idag.

 

Igår föll jag för träningsabstinensen och gick ut för en löprunda som slutade med intervaller i backe. Jag var lite orolig att den höga pulsen skulle förvärra bröstkorgen men då det inte gjorde mer ont än vanligt så körde jag på. Idag har jag tränintgsvärk i hela kroppen och det är så skönt! Bröstkorgen känns som innan löprundan så den verkar inte tagit skada. Men jag ska inte hetsa upp mig för mycket av detta utan köra på lugnt och fint, jag vet ju hur jag fungerar jag blir lätt allt eller inget i sådana här lägen. Nu ska jag sätta på en kanna kaffe och sen gå ut och promenera.

Körde ett benpass igår ute och kompletterade med några enklare trx-övningar. Det blev en härlig blandning mellan knäböj, utfall med trx, rygglyft och sparkar. Behövde verkligen få svettas lite! Idag har jag lite träningsvärk och det känns så bra! Ska hitta på något som jag kan träna idag också, eller i alla fall gå en långpromenad för att få röra mig lite. Men först ska jag ut i solen och ner till havet, jag älskar när det är så här fint väder i Sverige. Har spenderat nästan hela veckan ute på öarna, så gött!

 

 

 

 

Jag lever inte särskilt hälsosamt dessa två dagar kan jag erkänna, men det är metaltown i Göteborg så det får gå. Solen skiner och det är varmt, vad mer kan man önska sig en festivalhelg? Igår såg vi Sabaton och Slipnot och jäklar vilket tryck det var, jag älskar livemusik! Snart kommer folk hit för att fortsätta festivalen och vid 16 drar vi väl ut mot campet. Alltid kul med festival, men får nog bli en clean vecka efter det här hehe..

 

I övrigt så har jag och läkaren kommit överens om att testa kortisonsprutor mot bröstkorgen. Ska uppdatera mer om detta när jag själv vet mer. Ska boka en tid på måndag så får vi se hur det går. Lite läskigt känns det att ta sprutor i brosket...

 

God morgon. Här sitter jag med mitt "morgonkaffe" och funderar på vad jag ska göra idag. Har ringt vårdcentralen eftersom bröstkorgen fortfarande är kass vilket betyder ännu mer sjukskrivning, inte så kul... Jag försker att lugna ner mig och inte springa till gymmet varje dag eftersom jag kommer på mig själv med att vilja pusha på för hårt hela tiden. Får bli en promenad eller så senare. =)