Nyårspasset på GKK
Jag är heeelt slut efter det traditionella nyårspasset på GKK. Det är alltid sensei Tony som håller årets sista träning och det är alltid snorjobbigt. Vi körde 1, 2 och 3-minutersronder på mitsar och jag gav allt jag hade varje gång. Sista ronden var jag helt slut och det kändes som att allt snurrade runt omkring mig, jobbigt men jäkligt gött!
NU blir detr årets sista slappiskväll med tv-spel och mys. Imorgon är det dags att fira NYÅR!
Aj aj inget gymkort
I går morse när jag vaknade var jag himla sugen på att gå ner till gymmet men då mitt gymkort har gått ut fick det bli en löprunda i skogen i stället. Även om det är bekvämt att gå ner till gymmet var det gött att komma ut och springa och jag behöver jobba mer på min kondition. Inte för att den är dålig men det finns plats för förbättringar.
Ikväll är det karate igen och jag är sååå sugen! Hoppas på lite fighting, det är ju ändå fredag ;)
God Jul
God jul på er! Jag har spenderat julen i Linköping med familjen och haft det hur mysigt som helst. Hoppas att ni alla njuter av gott sällskap och god mat även nu på annandagen.
Hemma igen
I fredags kom jag hem till Sverige och guuuud vad skönt att få höra sitt eget språk runt omkring sig igen och kunna prata med vem som helst på stan utan att först fåga varandra om hen kan engelska, ryska eller kanske polska. Var tillbaka och tränade på GKK på kvällen och trots att träningen i Litauen har varit hur bra som helst är det ändå speciellt att vara tillbaka i sin egna dojo.
Hela helgen har varit ganka hektiskt nu innan jul, men på ett mysigt sätt. Igår var vi i Billdal och bakade lussekatter och idag fyller Fredrik år så vi har gjort tårta hela förmiddagen :) Nu ska jag äta en bit ost och snart får vi gäster :D
Skillnad?
Onsdagens pass hos Margarita blev ett riktigt bra tillfälle att testa vad som har hänt under de månader jag har tränat i Litauen, passet var nämligen väldigt likt det vi gjorde första gången jag tränade där! Vi körde slag och sparkar på mits med gummiband i händer och fötter som motstånd. Det är jäkligt tungt och man måste verkligen vara explosiv för att få till teknikerna.
Så märkte jag någon skillnad från förra gången? Förutom att min kondition är betydligt bättre nu än i början av hösten så kändes det som att jag har blivit mer träffsäker och fått bättre tryck i teknikerna. Jag får med mig höften bättre och jag har börjat rätta till små detaljer i min slagteknik. Överlag så känns det bättre och det är jäkligt roligt!
Att träna på låg puls?
Jag har tänkt en hel del på hur man bäst lägger upp sin träning får att nå sina mål nu när jag har varit här i Litauen och insett att det är otroligt viktigt att träna smart. Min syn på träning har varit att det alltid ska vara hårt, no pain no gain ni vet. Men det är en syn som jag börjar tvivla på, inte för att träning inte ska vara tufft för det ska det, men kanske inte hela tiden.
Första gången jag började tänka på det här var i september hos Arturas då jag märkte hur mycket tid de lade på att få kroppen att slappna av. Jag frågade och fick svaret att det är viktigt just för att undvika skador och få ut mest av träningen. OK tänkte jag, intressant. Jag fick vid ett senare tillfälle chansen att prata om träningsuppläg med Margarita, som har tävlat i många år, vunnit flera Europamästerkap och vunnit World Cup två gånger, utan att ha några skador efter sin karriär som fighter. Hon berättade att hon tränar väldigt varierat, aldrig samma sak två pass i rad och hon tränar även yoga. Hon tränar stenhårt, men hon tar sig tid för att köra lugnare pass också. Detta kan man jämföra med en annan duktig fighter från Litauen, Inga Mikskaite som tränar stenhårt och bara kyokushin. Hon har också en imponerande meritlista men en väldigt skadad kropp.
Så jag var såklart tvungen att nörda vidare i detta och läste på om aerob träning, dvs syresatt träning. Det innebär att man tränar på en ganska låg puls. Man kan träna upp det aeroba systemet och då förbättra sin basenegri vilket gör att man kan klara av mer intensiv träning utan att bli övertränad samt minska risken för skador. Dessutom kan man öka sin arbetskapacitet under låg puls, vilket gör att man orkar mer under längre tid. Jag tycker att det är intressant och kan vara värt att testa för att se om man märker av någon effekt. Missförstå mig inte, det är fortfarande extremt viktigt att träna hårt inför tävling. Men jag börjar förstå vilkten av kvalitet framför kvantitet.
Sempai Sara
Idag var sista kvällen som jag tränade hos sensei Arturas, känns helt galet vad fort det gick. De frågade om jag inte kunde hålla ett fightingpass för dem, så som vi tränar på GKK, så då gjorde jag det. Helt oförberedd som jag var blev det lite ogenomtänkt men det vi körde var korta kombinationer på varandra, fighting med begränsning till ett visst antal tekniker och sedan fri fight med de kombinationer vi gjort tidigare. Lite annorlunda mot hur de tränar här men inte helt främmande.
Julfest!
Igår hade vi julfest i lägenheten. Tillsammans med min danske vän Viktor ordnade vi en julmiddag med rätter man hittar vid ett typiskt skandinaviskt julbord. Vi fick kompromissa lite mellan svenska och danska traditioner men resultatet blev riktigt lyckat och vi hade en väldigt trevlig kväll :) Som vanligt så är jag inte den som tar bilder så därför har jag inget att visa er, men jag kan lova att det var gött folk och mycket mat!
I fredags var det en trött Sara som fightades, för lite sömn och med krampande vader var det tungt att röra kroppen. Fick ett par riktigt hårda slag i solarplexus så jag tappade luften och det är ju aldrig skönt, men nu har jag haft ont i magen hela helgen och inte riktigt haft någon matlust så jag har vilat från träning i hopp om att det ska gå över till i morgon. Positivt är att bröstkorgen inte känns något trots hårda smällar, det känns väldigt bra! Dessutom lyckades jag få in ett par goa sparkar ändå och en riktigt snygg jordan mawashi lyckades jag finta in :)
Boxing
Sitter och äter sen middag efter träningen. Var hos Margarita idag, det blev styrka och kihon-teknik då dem har gradering i januari. Igår däremot var jag hos Arturas och tränade och vi körde boxing! Tycker att det är så svårt att köra slag mot huvudet då jag gärna vill vända bort blicken när någon slår mot mitt ansikte. Samtidigt är det himla kul för det är så strategiskt och man måste verkligen vara snabb, både med slagen och fotarbetet. Sedan körde vi klassisk kyokushinsparring men behöll boxhandskarna på. Man kan trycka till rätt bra med stora handskar vilket blir rätt jobbigt, nackdelen är att det kan kännas lite bökigt men det är det värt.
För övrigt har det kommit massa snö här, supermysigt!
Coach eller Mentor?
Hade ett intressant samtal med Fredik häromdagen då vi pratade om skillnaden mellan att ha en coach och en mentor, och vilket av dessa vi föredrar. Först och främst, vad är skillnaden på en coach och mentor? Detta är inte den exakta definitonen tagen från något lexikon men lite löst definerat är en coach en person som hjälper dig att sätta mål och delmål samt uppmuntrar dig att nå dem. En coach hjälper dig att lära dig från dina egna erfarenheter genom att ställa frågor som du själv måste besvara. En coach uppgift är alltså inte att berätta för dig hur du når dina mål utan snarare ge dig verktygen för att själv nå dit du vill. En mentor däremot är en person som utifrån sin egen erfarenhet hjälper dig att nå dit du vill genom att tipsa och ge exempel på hur han eller hon gjorde för att lyckas att nå sitt mål. Mentorn ställer i likhet med coachen frågor som hjälper adapten att utvecklas men med större inflytande från sina egna erfarenheter, ett mentorskap är allstå mer styrt från mentorn än vad coachning är.
Så varför ska man förstå skillnaden mellan en coach och en mentor? Jo dörför att alla är vi olika i hur vi fungerar och hur mottagliga vi är för ny information. Oavsett om det är i idrottsammanhang eller i arbetslivet har man nytta av att veta vad som motiverar en och hjälper en att utvecklas samt vilka personer man mår bra av att ha i sin omgivning. En del finner stor trygghet i att ha någon som leder vägen för dem medan andra föredrar att göra egna analyser. Personligen föredrar jag en kombination av mentorskapet och coachning. Karaten och framförallt tävlingsdelen vore inte lika givande för mig om jag inte kände att jag lärde mig av mina egna erfarenheter, något som coaching hjälper mig att göra. Samtidigt känner jag att jag gärna vill ha någon som visar vägen hur jag ska lyckas, t. ex med träningsupplägg, tävlingstaktik osv.
Det är omöjligt att säga vilket som är bäst, mentor eller coach, det beror helt på hur man är som person. Jag är omgiven av kunniga personer som kan hjälpa mig med både coaching och mentorskap vilket jag är väldigt glad över eftersom det funkar för mig. Hur fungerar du?
Hårt ska de va
Dagens träning hos Dmitri och Margarita bjöd på hård mitsträning. Vi värmde upp med att varva hopprep och skuggfighting, vilket jag tyckte fungerade väldigt bra (kan vara värt att prova på tävling) jag vart varm och mjuk i hela kroppen och fick upp pulsen på ett skönt sätt. Jag gillar inte att chockhöja pulsen, då blir jag bara trött men med det här konceptet jobbade man upp pulsen succesivt.
Sen jobbade vi mits med fokus på hårda slag. En minut med bara ett slag i taget, hårt och explosivt. Sedan byggde vi på i andra minuten med två slag och sedan kombinationer. Jobbade vidare med att lägga till sparkar med samma koncept. Första minuten ett slag och en spark och sedan fritt på mitsen i kombinationer. Jag märker att jag lätt spänner mig när jag vill få tryck i teknikerna vilket gör mig långsam och trött, jag måste hitta ett sätt att slappna av i mina tekniker utan att släppa spänningen i bålen (då får man luften urslagen fort).
Nu ska jag snart gå och lägga mig, är riktigt trött efter träningen idag på ett sånt där skönt nu-jäklar-har-jag-jobbat-hårt sätt :)
Sleeptracking och annat kul
Jag har laddat ner en app som mäter ens sömn under natten, märker hur mycket man rör sig och spelar in ljud. Ganska kul att se hur man sover, sömn är ju väldigt viktigt för återhämtningen så med appen kan man se hur mycket djupsmn man får under en natt. Dessutom kan man ställa alarmklockan så att den väcker en när man sover som lättast på morgonen och då är det inte lika jobbigt att skijas från sängen.
I övrigt tror jag att jag kom på ett sätt att någorlunda rätta till min höft. De perioder då jag tränar mycket vrider min höft sig så att höger del av höften kommer längre fram än vänster sida.Jag vet inte riktigt varför, om det är så att jag är starkare i ena sidan av kroppen och svagare i den andra eller vad det är för fel på mig. Det är inte så skönt när det händer och om jag går länge utan att få hjälp att rätta till höften brukar knän och axlar göra sig påminda med värk. Så igår bestämde jag mig för att försöka rätta till höften så gott jag kan själv. Jag lade mig ner platt på rygg på golvet och lyfte upp höger knä mot bröstet, därifrån roterade jag benet i cirklar inåt och utåt, sen gjorde jag samma sak med vänster ben. Det knakade så det stod härliga till i höft och rygg men det kändes som att mycket släppte vilket var väldigt skönt. Senare på träningen vart jag förvånad över hur lätt det kändes att sparka så jag tror att jag gjorde något rätt i alla fall.
Lite lugnare sömn när jag gick och la mig tidigt, kroppen är ju installerad så att den ska sova mellan 23-07 ungefär. Mycket av de ljud som spelas in är prassel från täcket men en del är sömnprat vilket är ganska kul att lyssna på :P
Vintersol
Då var det måndag igen och jag hade riktigt svårt att gå upp ur sängen idag, låg och snoozade i 90 minuter innan jag masade mig upp och satte på kaffe. Efter första kaffekoppen nsåg jag att det är helt underbart väder ute och att jag bara måste ut och promenera. Så jag tog en promenad längs med vattnet och njöt av solen och kylan (ja man kan njuta av kyla). Det känns som att efter en väldigt grå novembermånad längtar varje cell i min hud efter att få lite sol på sig.
I helgen var jag i Kaunas och hälsade på Aiste. Julpyntet har kommit fram i städerna och det är tomtar överallt, mysigt.
