Fightingläger i Uppsala

Lunchpaus i sensommarsolen med Björn och lillebror
 
I lördags var det dags för säsongens första nationella fightningläger så klockan 06.00 körde vi iväg mot Uppsala. Dagen var uppdelad på två träningspass, det första mellan 12.00-14.00 och det andra mellan 15.30-17.00. Ett genomgående tema för dagen var att vi ställde oss frågan "hur blir vi bättre?" samt att alltid ha en plan i sin sparring när man tränar, t. ex jag vill bli bättre på att slå krokar. Hur ska jag då gå till väga? Man kan stå och slå hårda krokar på en mits men ändå kanske inte få till dom på match. Då är det intressant att fundera på vad som händer innan man får in en krok i sin fight, kanske blir det lättare att så kroken om man jobbar på att ha en bra förflyttning i sin fight, jobbar på rätt avstånd och själv kan skapa möjligheter att slå den där kroken. Man kan så klart byta ut kroken mot att man kanske vill sparka höga sparkar eller bli en duktigare fighter på kortdistans. 
 
Dagen bestod av mycket sparring, och eftersom att syftet var att man skulle bestämma sig för någon teknik eller förlyttning man ville träna på i sin fighting passade jag på att försöka prova flera olika fightingstilar. Det var jättesvårt, men ibland fick jag till det precis som jag ville med förflyttning och längre slagkombinationer och då fungerade det riktigt bra! Däremot om jag började en fight och inte hade bestämt mig för vad jag ville göra blev det väldigt svårt och det resulterade i att jag kände mig mentalt låst och lite stressad, men det blev ganska bra variation ändå tycker jag och är nöjd med det.
 
Efter sista passet fanns lite tid att prata om vad dagen hade handlat om samt lite tankar från deltagarna. Sempai Magnus avslutade dagen med att informera om landslaget, vad som krävs för att komma med samt vad han söker i en fighter. För att komma med i landslaget skall man visa att man är beredd att satsa hårt under en längre tid och man skall kunna visa upp ett resultat, dvs att man ska ha varit ute internationellt och tävlat och kommit hem med medalj. Så när sempai Magnus kallade upp mig framför alla och berättade att jag från och med nu har en landslagsplats var glädjetårarna inte långt borta!
 
Fler som tog en landslagsplats var Simon Eriksson, Oscar Bertillson, Johanna Rapp och Dina Klajic.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback